Undersökningen har gjorts via både enkäter och djupintervjuer med medlemmar. Över 150 enkäter har besvarats från medlemmar i fyra bostadsrättsföreningar i Säffle och 12 bostadsrättsföreningar i Karlstad.
Engagemangsnivån i föreningarna var generellt sett god, och både män och kvinnor rapporterade liknande nivåer av engagemang. De flesta deltagarna ansåg att de hade en relativt bra förståelse för hur deras månadsavgifter används, både män och kvinnor hade också nästan likadana uppfattningar om hur deras månadsavgifter används.
När det gäller styrelsens arbete var en majoritet av deltagarna nöjda, även om en del uttryckte osäkerhet eller missnöje. Kvinnor och män hade liknande syn på styrelsearbete.
De flesta deltagare uppgav att de har god kännedom om sina rättigheter och skyldigheter som medlemmar, med kvinnor som något mer medvetna än män. Tidsbrist framstod som det vanligaste hindret för att delta i och påverka föreningens arbete, särskilt på grund av arbete, studier eller familjeansvar. Kvinnor lyfter även fram hälsoproblem och en upplevelse av att äldre styrelsemedlemmar är ovilliga att acceptera nya idéer som hindrar.
Undersökningsdeltagarna, både män och kvinnor, har uttryckt liknande uppfattningar om vad deras bostadsrättsföreningar behöver förbättra.
Ungefär hälften av kvinnorna (50 %) och en något mindre andel av männen (40 %) anser att föreningarna bör fokusera på att förbättra områden som kommunikation, information, tillgänglighet och trygghet. Detta pekar på en gemensam insikt om vikten av dessa faktorer för ett väl fungerande boende.
48 medlemmar från 16 olika HSB-bostadsrättsföreningar har intervjuats. Av dessa var 22 män och 26 kvinnor, med en åldersfördelning mellan 20 och 90 år.
Medlemmarnas upplevelse av engagemang i sina bostadsrättsföreningar visar på tydliga könsskillnader. Män tenderar att rapportera ett större engagemang, vilket återspeglas i deras högre grad av aktiva deltagande i föreningens arbete och beslutsfattande. Kvinnor, däremot, uppger ofta att deras engagemang i dessa aktiviteter är mer begränsade. Det finns kvinnor som vill engagera sig, men deras engagemang tas tyvärr inte alltid tillvara av styrelsen, andra tycker att det räcker med att de håller sig informerade och läser informationen som kommer från styrelsen.
Majoriteten av kvinnorna tycker att faktorer som skulle öka deras engagemang är att de blir hörda och att de får möjligheten att göra något intressant för dem i sina bostadsrättsföreningar för att öka trivsel och tryggheten, till exempel bokcirklar.
Faktorer som påverkar mäns engagemang i deras bostadsrättsföreningar är olika men generellt sätt var det känslan att man kan påverka och delta, att bostadsrättsföreningen tar hjälp av deras arbetserfarenheter, att de kan göra nytta och kan förbättra och utveckla bostadsrättsföreningar med till exempel kloka investeringar.
Enligt intervjuade män ska dialogen ske på följande sätt:
● Månadsvis/kvartalsvis eller säsongsvis genom träffar och informationsblad.
● Genom att styrelsen skickar ut viktig information via mejl så att man kan gå tillbaka till den för att kunna se viktiga beslut eller liknande.
De nedanstående citaten speglar både männens och kvinnornas önskemål om hur dialogen bör genomföras.
“Jag vill för det minsta ha ett informationsblad varje säsong, det behöver inte vara så detaljerat, berätta vad som händer och uppföljning på dem” (Man, 29 år).
Det är varierande hur de intervjuade kvinnor vill att dialogen ska ske men de flesta berättar att de behöver ha kommunikation med styrelsen och med sina grannar vilket skulle kunna ske genom en facebookgrupp eller chatt, alltså något enkelt på mobilen. Dessutom menar de flesta att dialogen ska ske även genom möten. De flesta intervjuade kvinnor beskriver att dialogen
sker idag för mesta del på papper som läggs i brevlådor eller på anslagstavlor. Något som även män påstår.
Oavsett kön framkom ett gemensamt behov av förbättrade informationsstrukturer, där medlemmarna efterfrågade tydligare och mer frekvent kommunikation om föreningens ekonomi, stadgar och styrelsens roll. Detta visar att medlemmarna vill känna sig mer delaktiga och informerade, vilket också skulle kunna bidra till att stärka deras engagemang och förståelse för föreningens arbete.
Ett återkommande tema i undersökningen var behovet av digitalisering och användning av appar, informationsblad och möten för att göra informationen mer lättillgänglig och kontinuerlig.