Avgiftshöjning i bostadsrätt – det här gäller

Redaktionen informerar: Denna artikel publicerades ursprungligen våren 2025. Hösten 2026 har den uppdaterats med mer innehåll och gåtts igenom för att säkerställa att informationen är aktuell och korrekt. 

***

Bostadsrättsföreningen har enligt Bostadsrättslagen rätt att ta ut en årsavgift för den löpande verksamheten. Denna avgift kan delas upp i mindre belopp som betalas månadsvis, vilket då benämns som månadsavgift. Avgiften ska täcka bostadsrättsföreningens löpande utgifter som räntor, amorteringar, skatter, försäkringar, el, uppvärmning med mera.

Men får höjningarna genomföras hur som helst? Jennifer Rudepalm, fastighetsjurist på HSB Riksförbund, ger svar.

Kan styrelsen höja avgiften på eget bevåg?

– Med höga räntor kan det vara nödvändigt för en bostadsrättsförening att höja avgiften för att täcka kostnaderna för den löpande verksamheten. Det är något som styrelsen har befogenhet att besluta om och som anges i stadgarna och bostadsrättslagens bestämmelser. Det står alltså styrelsen fritt att, vid behov, höja årsavgiften utan att inhämta något särskilt godkännande från bostadsrättsföreningens medlemmar. Det gäller både nya och gamla bostadsrättsföreningar. 

Hur mycket kan avgiften höjas?

– Det finns inte heller någon gräns för hur mycket årsavgiften får höjas och det kan därför vara lämpligt för styrelsen att ha lång framförhållning och se till att avgiften höjs stegvis, till exempel med några procent varje år istället för att dra till med plötsliga och stora höjningar.

– Även om styrelsen har bra koll på ekonomin kan drastiska åtgärder behöva vidtas för att täcka kostnaderna för den löpande verksamheten. Till exempel på grund av inflation, oförutsägbara renoveringsbehov och allmänna kostnadsökningar.

Hur kan jag som bostadsrättsinnehavare förbereda mig inför höjda avgifter?

– Som bostadsrättsinnehavare bör man vara införstådd med att avgiften kan komma att höjas och försöka planera för sådana eventualiteter. Ett tips är att hålla sig ajour med hur ekonomin och underhållsbehovet ser ut i föreningen. På så sätt visar man även sitt engagemang som medlem, vilket alltid är positivt.

10 frågor: Så påverkar föreningens ekonomi

Höga räntor och ökade driftskostnader pressar många bostadsrättsföreningar. Cecilia Jutell, verksamhetschef för Analys och Rådgivning på HSB Stockholm, ger råd om hur styrelsen kan planera avgiften på kort och lång sikt.

Många föreningar har ju höjt jättemycket. Varför behöver de höja mer?

– Det finns många anledningar. Föreningens ekonomi kanske inte går ihop, och då måste man höja avgiften för att klara den löpande driften. Eller så klarar föreningen dagens kostnader, men inte kommande. Om föreningen står inför ett stort projekt som behöver finansieras med nya lån kan avgiften behöva höjas.

– De senaste åren har räntekostnaderna ökat, liksom kostnaderna för värme, el och sophantering. Styrelsen kan till viss del parera det genom att sänka föreningens utgifter, men det räcker sällan hela vägen. En avgiftshöjning ger störst effekt.

Hur hänger sparandet ihop med avgifterna?

– Sparandet är ett viktigt nyckeltal och syftar på drift överskottet, det vill säga det som blir över när föreningen har betalat sina räkningar för drift och räntor. Sparandet visar hur föreningen mår. Riktvärdet för ett bra sparande ligger på 300–350 kronor per kvadratmeter. Men vad som är ett bra sparande varierar mellan olika föreningar. Styrelsen behöver titta på underhållsplanen och ta reda på vad det kommer att kosta att ta hand om fastigheten över tid.

Vad händer om föreningen har ett för lågt sparande?

– Sparandet är till för att klara av framtida underhåll, alltså renoveringar. Om sparandet är för lågt innebär det att föreningen inte förbereder sitt framtida underhållsbehov. Har den inte sparat tillräckligt kommer den att behöva låna mer när det är dags för större underhållsåtgärder.

Vad bör styrelser tänka på inför en avgiftshöjning?

– Inför budgeten brukar styrelsen titta på hur det kommande året ser ut. Men om styrelsen bara tittar ett år framåt blir planeringen lätt kortsiktig. Titta därför på en längre period. Ni kanske inte kan ta fasta beslut för hela perioden, men peka ut en riktning och börja förbereda föreningen för ett troligt scenario. Ta fram ett underlag och förmedla det tydligt till medlemmarna, så att de vet vad som väntar.

Varför väntar många med att höja avgiften?

– Många är nog rädda för att möta motstånd från medlemmarna. Problemet med att vänta är att föreningen till slut når en punkt där avgiften måste höjas rejält. Då kommer det förmodligen ganska oväntat för medlemmarna. Gör istället mindre höjningar oftare, så blir de lättare att hantera. Utgå från att en bostadsrättsförening behöver höja sin avgift regelbundet för att nå en sund ekonomi och spara inför framtiden.

– Om man avstår från att höja avgiften trots att behovet finns, betalar dagens medlemmar inte för sitt eget slitage. Konsekvensen blir att framtida medlemmar får betala för det istället. Höjer man inte avgiften tillräckligt så minskar föreningens sparande. Till slut kan föreningen få svårt att betala sina
utgifter.

Vad har jag som boende egentligen för ansvar för föreningens ekonomi?

– Som boende är du medlem i bostadsrättsföreningen. Det är din och dina grannars avgifter som är de pengar föreningen har att röra sig med, och om pengarna inte räcker för att ta hand om husen är det ni som måste betala in mer. Det finns ingen annan ägare som kommer att stå för notan.

Vad kan jag göra för att se om föreningens ekonomi går ihop?

– Styrelsen som sköter det löpande arbetet med bland annat ekonomin består av föreningsmedlemmar och väljs på stämman varje år. Vill du kunna påverka ekonomin mycket ska du ställa upp som ledamot i styrelsen. Vill du bara få en överblick över ekonomin kan du börja med att läsa föreningens årsredovisning. Där får du en bild av hur ekonomin ser ut idag och vilka stora renoveringar föreningen står inför framöver.

Är det något särskilt jag ska kolla efter i årsredovisningen?

– Börja med att titta på nyckeltalet sparande. Det brukar vara en bra indikation på om ekonomin är god. Från och med årsredovisningen 2024 måste alla föreningar redovisa sitt sparande per kvadratmeter.

Vad mer bör jag kolla på?

– Belåningsgrad är ett intressant mått som visar hur mycket lån som föreningen har. Här kan en förening ha allt ifrån en obefintlig belåningsgrad, noll kronor per kvadratmeter, till en mycket hög belåningsgrad över 15 000 kronor per kvadratmeter. 

Vad är lagom hög belåningsgrad?

– Det beror på. En nybyggd förening kan ha jättemycket i lån utan att det gör något, för där är allt helt nytt och inga stora renoveringar kommer att behövas på länge, så det finns gott om tid att betala av lånen. En äldre förening som har stora renoveringsbehov behöver däremot ha en låg belåningsgrad, eftersom den snart behöver ta nya lån. En gammal förening med stora renoveringsbehov och hög belåningsgrad, det är riktigt oroande.