Skyddsrum i bostadsrättsföreningar och fastigheter

Vad är ett skyddsrum? 

Ett skyddsrum är ett rum med förstärkta väggar och dörrar som ska kunna stå emot tryckvågor från bomber, brand och nedfallande bråte från hus som skadats. Skyddsrum ligger ofta i källarplanet och är utrustade med speciell ventilation och luftsluss som ska bidra till att minimera påverkan från till exempel giftiga gaser.   

Var finns skyddsrummen i Sverige? 

Skyddsrum finns över hela landet i tätorter och större städer. Totalt finns cirka 64 000 skyddsrum med en kapacitet på 7 000 000 människor (källa: MCF). 

Många av skyddsrummen ligger i källare på flerbostadshus vilket innebär att flera bostadsrättsföreningar har ansvar för dessa utrymmen. Det som i dagsläget används som cykel- eller lägenhetsförråd kan vid behov utgöra ett skyddsrum.  

I fredstid är det tillåtet att använda skyddsrummet för andra ändamål. Men bara under förutsättning att skyddsrummets olika detaljer är åtkomliga för såväl underhåll som inspektion. Används skyddsrummet för andra ändamål är det fastighetsägaren som ansvarar att skyddsrummet ska kunna ställas iordning och brukas för sitt ursprungliga ändamål inom 48 timmar.  

Vart hittar jag närmaste skyddsrum? Och hur vet jag om det finns skyddsrum i min fastighet?

I händelse av fara söker du skydd i det skyddsrum som ligger närmast. Alla fastigheter som rymmer ett skyddsrum ska ha en skyddsrumsskylt på fasaden. Det är fastighetsägarens ansvar att sådan finns. Om en sådan märkning saknas men du ändå tror att det finns ett skyddsrum i din bostadsrättsförening, kan du gå till MCFs Skyddsrumskarta (mcf.se) Där skriver du in din adress och kartan visar då var närmaste skyddsrum finns.  

Skulle det visa sig att det finns skyddsrum i din fastighet men att skyltar saknas, är det läge att fastighetsägaren (i en brf motsvarar det styrelsen) går igenom gemensamhetslokalerna och inventerar vad skyddsutrymmena används till idag. Det kan också vara dags att kontrollera vilket underhållsansvar som vilar på fastighetsägaren och säkerställa att det har skötts på ett riktigt sätt. 

Vilket ansvar har bostadsrättsföreningar efter den 1 juli 2026?

En ny lagändring gör det tydligare vilket ansvar bostadsrättsföreningar har för sina skyddsrum – och i vissa delar skärps kraven. Framför allt handlar det om att skyddsrummen faktiskt ska fungera när de behövs, vid höjd beredskap.

En nyhet är att lagen även omfattar så kallade skyddade utrymmen, till exempel garage eller källare i betongbyggnader. De ger ett enklare skydd, men kan snabbt öka antalet skyddsplatser vid behov. I händelser av höjd beredskap kan myndigheter meddela att dessa ska iordningställas.

För de flesta bostadsrättsföreningar är det ändå det egna skyddsrummet som är i fokus. Precis som tidigare ansvarar föreningen för att de underhålls och kan tas i bruk. Skillnaden nu är att ansvaret blir mer konkret och enklare för myndigheter att följa upp. Det innebär att styrelsen behöver ha en plan för hur skyddsrummet snabbt ska kunna iordningställas. I många föreningar används skyddsrummen idag som förråd eller cykelrum, vilket är tillåtet. Men de måste kunna tömmas och återställas inom 48 timmar.

En annan förändring är att myndigheter kan kräva att skyddsrummet ska kontrolleras. Därför bör ni ha koll på skicket redan nu, och inte vänta tills något akut inträffar. Visar kontrollen att åtgärder krävs i skyddsrummet kan bostadsrättsföreningen i vissa fall ha rätt till skälig statlig ersättning. Vilken ersättning som gäller för underhåll är dock ännu oklart, och ersättning lämnas normalt inte vid eftersatt underhåll eller otillåtna ingrepp.

Sammanfattningsvis får bostadsrättsföreningar en tydligare roll i samhällets beredskap. För styrelsen handlar det främst om att arbeta mer strukturerat och vara lite mer förberedd. Skyddsrummet är trots allt inte bara ett utrymme i fastigheten – utan en viktig trygghet och ett skydd för de boende i en krissituation.

Vad innebär det att “ställa iordning ett skyddsrum”? 

Det innebär att rummet ska återställas i det skick som är avsett för att kunna brukas vid yttre hot. Ett skyddsrum som i dagsläget används som förråd eller cykelrum måste, vid behov, tömmas, så att det istället för egendom, kan skydda människor.  

Att iordningsställa ett skyddsrum innebär också att: 

• vatten ska finnas upptappat på kärl (till exempel dunkar) 
• värme och ventilation ska finnas och fungera 
• det ska finnas toalettmöjligheter.

Detta kan göras på olika sätt beroende på skyddsrummets storlek, konstruktion och vilka tekniska bestämmelser som gäller för skyddsrummet.

Får man ta med sig sitt husdjur till skyddsrummet? 

Skyddsrummen är till för att skydda människor. Det finns inget uttryckligt juridiskt stöd för att man ska kunna ta med husdjur.

Så här skriver MCF på sin webbplats i sitt svar på denna fråga:

"Nej, Skyddsrummen är avsedda för människor. Inga djur får tas med till skyddsrummet på grund av till exempel allergirisken och att det ibland finns begränsat med utrymme."
Läs mer på MCFs webbsida: frågor och svar om skyddsrum.

Är skyddsrummet endast för oss som bor i fastigheten?

Nej skyddsrummen är i händelse av krig till för alla. I händelse av krig räknas skyddsrum som allmän plats vilket betyder att vem som helst har rätt att söka skydd i närmaste skyddsrum.

Fastighetsägaren eller nyttjanderättshavaren till en byggnad eller annan anläggning där det finns ett skyddsrum har dessutom en skyldighet att göra skyddsrummet tillgängligt för den som söker skydd. Det innebär alltså att både öppna upp skyddsrummet samt låsa upp eventuella låsta portar och dörrar som leder till skyddsrummet.